29 Mars
Nu är jag nästan klar med mina hemlisar. Jag är så hemlighetsfull, hähä :] Nä fy fanken alltså.
Har precis kollat igenom mappen med bilder från Arvika och jag längtar. Förra året var jag på min första festival och det var så sjukt kul. Direkt när vi hade kommit in på festivalområdet kom det fram ett par gossar och slängde ur sig en dryg mening. Vi slängde ur oss en ännu drygare sång och blev hatade direkt från början. Första morgonen skrek jag efter mamma och ville åka hem direkt, gud vad jag mådde! Slagsmåls spelning var helt sjuk och vi dansade som om vi aldrig gjort något annat. Vi kunde självklart alla låtar och alla moves satt där dom skulle. När vi kom längre fram mot scenen hamnade vi i ett hav av helt galna människor. Efter tja, en halv låt fick vi ett par kospenor krossade mot ryggen. Varför har man på sig en kodräckt i ett hav av människor där man egentligen ville slita av sig kläderna för att det var alldeles för varmt? Hur som helst, killen var hur nice som helst.
En av dom saker jag saknar mest kan ha varit frukostarna. Vi vaknade av värmeslag runt 7 halv 8 på morgonen och gick direkt ner till statoil och köpte bröd och grejer. Sen satte vi oss på klipporna och var allmänt sviniga mot folk. Det sjuka med festivalen är att jag verkligen blivit av med en stor del av min blyghet. Jag vågade säga precis vad jag ville och ja, det var verkligen skönt.
Nu känner jag att det börjar bli lite för mycket. Jag sitter redan och nickar till då jag skulle ha gått och sovit för mer än en timme sen. Satt ja. God natt helt enkelt.

Håkan.
Har precis kollat igenom mappen med bilder från Arvika och jag längtar. Förra året var jag på min första festival och det var så sjukt kul. Direkt när vi hade kommit in på festivalområdet kom det fram ett par gossar och slängde ur sig en dryg mening. Vi slängde ur oss en ännu drygare sång och blev hatade direkt från början. Första morgonen skrek jag efter mamma och ville åka hem direkt, gud vad jag mådde! Slagsmåls spelning var helt sjuk och vi dansade som om vi aldrig gjort något annat. Vi kunde självklart alla låtar och alla moves satt där dom skulle. När vi kom längre fram mot scenen hamnade vi i ett hav av helt galna människor. Efter tja, en halv låt fick vi ett par kospenor krossade mot ryggen. Varför har man på sig en kodräckt i ett hav av människor där man egentligen ville slita av sig kläderna för att det var alldeles för varmt? Hur som helst, killen var hur nice som helst.
En av dom saker jag saknar mest kan ha varit frukostarna. Vi vaknade av värmeslag runt 7 halv 8 på morgonen och gick direkt ner till statoil och köpte bröd och grejer. Sen satte vi oss på klipporna och var allmänt sviniga mot folk. Det sjuka med festivalen är att jag verkligen blivit av med en stor del av min blyghet. Jag vågade säga precis vad jag ville och ja, det var verkligen skönt.
Nu känner jag att det börjar bli lite för mycket. Jag sitter redan och nickar till då jag skulle ha gått och sovit för mer än en timme sen. Satt ja. God natt helt enkelt.

Håkan.

Kommentarer
Trackback